Förfrågningsbaserat lärande | 5 innovativa tips för att öka engagemanget i klassrummet

Maria stirrade ut genom fönstret, uttråkad.

När hennes historielärare drönade vidare om ännu ett irrelevant datum, började hennes sinne att vandra. Vad var poängen med att memorera fakta om hon aldrig förstod varför saker hände?

Förfrågningsbaserat lärande, en teknik som ger bränsle till den naturliga mänskliga önskan att förstå världen, kan vara en utmärkt undervisningsmetod för att hjälpa elever som Maria.

I den här artikeln ska vi titta närmare på vad frågebaserat lärande är och ge några tips för lärare att införliva det i klassrummet.

Innehållsförteckning

• Vad är förfrågningsbaserat lärande?
• Förfrågningsbaserade lärandeexempel
• De fyra typerna av förfrågningsbaserat lärande
• Förfrågningsbaserade lärandestrategier
  • #1. Börja med övertygande frågor/problem
  • #2. Ge tid för studentforskning
  • #3. Främja diskussion
  • #4. Kolla in regelbundet
  • #5. Ta dig tid för eftertanke
• Key Takeaways
• Vanliga frågor

Tips för klassrumshantering

• Aktiva lärandestrategier
• Kollaborativt lärande
• Omvänt klassrum

Vad är förfrågningsbaserat lärande?

"Säg till mig och jag glömmer, visa mig och jag kommer ihåg, involvera mig och jag förstår."

Förfrågningsbaserat lärande är en undervisningsmetod som placerar eleverna i centrum för lärandeprocessen. I stället för att få information kommer eleverna aktivt att söka den genom att utforska och analysera bevis på egen hand.

Några nyckelaspekter av frågebaserat lärande inkluderar:

• Student frågar: Eleverna spelar en aktiv roll i att ifrågasätta, analysera och lösa problem istället för att bara ta emot information. Lektionerna är uppbyggda kring övertygande, öppna frågor som eleverna undersöker.

• Självständigt tänkande: Eleverna bygger sin egen förståelse när de utforskar ämnen. Läraren fungerar mer som en facilitator än en föreläsare. Autonomt lärande betonas över steg-för-steg-instruktion.

• Flexibel utforskning: Det kan finnas flera vägar och lösningar för eleverna att upptäcka på sina egna villkor. Utforskningsprocessen har företräde framför att vara "rätt".

• Kollaborativ utredning: Studenter arbetar ofta tillsammans för att undersöka frågor, samla in och utvärdera information och dra evidensbaserade slutsatser. Peer-to-peer-lärande uppmuntras.

• Att skapa mening: Studenter deltar i praktiska aktiviteter, forskning, dataanalys eller experiment för att hitta svar. Lärande kretsar kring att bygga upp personlig förståelse istället för utantill utantill.

Förfrågningsbaserade lärandeexempel

Det finns olika klassrumsscenarier som kan införliva frågebaserat lärande i elevernas studieresor. De ger eleverna ansvar över inlärningsprocessen genom att ifrågasätta, undersöka, analysera, samarbeta och presentera för andra.

• Vetenskapsexperiment - Eleverna designar sina egna experiment för att testa hypoteser och lära sig den vetenskapliga metoden. Testa till exempel vad som påverkar växternas tillväxt.
• Aktuella händelseprojekt - Eleverna väljer en aktuell fråga, genomför forskning från olika källor och presenterar möjliga lösningar för klassen.
• Historiska undersökningar - Eleverna tar på sig rollen som historiker genom att titta på primära källor för att bilda teorier om historiska händelser eller tidsperioder.
• Litteraturcirklar - Små grupper läser varsin annan novell eller bok och lär sedan klassen om det samtidigt som de ställer diskussionsfrågor.
• Fältforskning - Eleverna observerar fenomen utanför som ekologiska förändringar och skriver vetenskapliga rapporter som dokumenterar sina resultat.
• Debatttävlingar - Studenter undersöker båda sidor av en fråga, formar evidensbaserade argument och försvarar sina ståndpunkter i en guidad debatt.
• Entreprenörsprojekt - Studenter identifierar problem, brainstormar lösningar, utvecklar prototyper och pitchar sina idéer till en panel som om de var på ett start-tv-program.
• Virtuella studiebesök – Med hjälp av onlinevideor och kartor kartlägger eleverna en utforskningsväg för att lära sig om avlägsna miljöer och kulturer.

De fyra typerna av förfrågningsbaserat lärande

Om du vill ge dina elever mer valfrihet och frihet i sitt lärande, kanske du tycker att dessa fyra modeller för frågebaserat lärande är användbara.

???? Bekräftelseförfrågan

I denna typ av frågebaserat lärande utforskar eleverna ett koncept genom praktiska aktiviteter för att testa och stödja en befintlig hypotes eller förklaring.

Detta hjälper eleverna att stärka sin förståelse för det koncept som läraren leder. Den speglar den vetenskapliga processen på ett riktat sätt.

💡 Strukturerad förfrågan

I strukturerade förfrågningar följer eleverna en tillhandahållen procedur eller uppsättning steg som läraren gett för att svara på en fråga som ställts av läraren genom experiment eller forskning.

Den tillhandahåller byggnadsställningar för att vägleda elevernas utredning med visst lärarstöd.

💡 Guidad förfrågan

Med guidad undersökning arbetar eleverna igenom en öppen fråga med hjälp av lärare tillhandahållna resurser och riktlinjer för att utforma sina egna undersökningar och bedriva forskning.

De får resurser och riktlinjer för att utforma sin egen utforskning. Läraren underlättar fortfarande processen, men eleverna har större frihet än strukturerade frågor.

💡 Öppen förfrågan

Öppen förfrågan låter eleverna identifiera sitt eget ämne av intresse, utveckla sina egna forskningsfrågor och utforma procedurer för att samla in och analysera data för att svara på självriktade frågor.

Detta efterliknar verklig forskning mest autentiskt eftersom eleverna självständigt driver hela processen från att identifiera ämnen av intresse till att utveckla frågor med minimalt engagemang av lärare. Det kräver dock mest utvecklingsberedskap av eleverna.

Förfrågningsbaserade lärandestrategier

Vill du experimentera med frågebaserad inlärningsteknik i ditt klassrum? Här är några tips för att sömlöst integrera det:

#1. Börja med övertygande frågor/problem

Det bästa sättet att starta en förfrågningsbaserad lektion är att ställ en öppen fråga. De väcker nyfikenhet och sätter scenen för utforskning.

För att låta eleverna bättre förstå konceptet, skapa några uppvärmningsfrågor först. Det kan vara vilket ämne som helst men poängen är att kickstarta deras hjärnor och göra det möjligt för eleverna att svara fritt.

Antänd gränslösa idéer med AhaSlides

Styrka elevernas engagemang med AhaSlides' öppen funktion. Skicka in, rösta och avsluta enkelt🚀

Tänk på att vara tillräckligt flexibel. Vissa klasser kräver mer vägledning än andra, så avled dina strategier och justera för att hålla igång förfrågan.

Efter att ha låtit eleverna vänja sig vid formatet är det dags att gå vidare till nästa steg👇

#2. Ge tid för studentforskning

Ge eleverna möjligheter att undersöka resurser, genomföra experiment och ha diskussioner för att svara på deras frågor.

Du kan ge vägledning om färdigheter längs vägen som att formulera hypoteser, utforma procedurer, samla in/analysera data, dra slutsatser och kamratsamarbete.

Uppmuntra kritik och förbättringar och låt eleverna revidera sin förståelse baserat på nya rön.

#3. Främja diskussion

Eleverna lär sig av varandras perspektiv genom att dela upptäckter och ge konstruktiv feedback. Uppmuntra dem att dela idéer med sina kamrater och lyssna på olika åsikter med ett öppet sinne.

Betona process framför produkt - Vägleda eleverna att värdera undersökningens resa framför bara slutresultat eller svar.

#4. Kolla in regelbundet

Bedöma elevernas förståelse för utvecklande kunskap genom diskussioner, reflektioner och pågående arbeten för att forma undervisningen.

Rama in förfrågningar kring problem som är relevanta för elevernas liv för att skapa verkliga kontakter och öka engagemanget.

När eleverna har kommit fram till några slutsatser, be dem presentera sina resultat för andra. Detta övar kommunikationsförmåga när du ger dem autonomi i elevernas arbete.

Du kan låta dem arbeta med olika presentationsappar för att presentera resultaten kreativt, till exempel interaktiva frågesporter eller återskapande av historiska personer.

#5. Ta dig tid för eftertanke

Att låta eleverna reflektera individuellt genom att skriva, diskussioner i grupper eller lära andra är en viktig del av att hjälpa frågebaserade lektioner att hålla fast.

Att reflektera gör att de kan tänka på vad de har lärt sig och skapa kopplingar mellan olika aspekter av innehållet.

För läraren ger reflektioner insikt i elevernas framsteg och förståelse som kan vara underlag för framtida lektioner.

Key Takeaways

Förfrågningsbaserat lärande väcker nyfikenhet och ger eleverna möjlighet att driva sin egen utforskning av spännande frågor, problem och ämnen.

Även om vägen kan svänga och vända, är vår roll att stödja varje elevs personliga upptäckt - vare sig det är genom försiktiga förslag eller genom att helt enkelt hålla sig ur vägen.

Om vi ​​kan tända den gnistan inom varje elev och vädra dess lågor med frihet, rättvisa och feedback, finns det inga gränser för vad de kan uppnå eller bidra med.

Vanliga frågor