Vad är aktivt lärande? Är aktivt lärande fördelaktigt för alla typer av elever?
Aktivt lärande är en av de mest populära och effektiva undervisningsmetoderna som används inom utbildning idag.
Lärande med roliga, praktiska aktiviteter, gruppsamarbete, åka på en intressant studieresa och mer. Alla dessa saker låter som delar av ett idealiskt klassrum, eller hur? Du är inte långt borta.
Dyk in för att lära dig mer om detta innovativa sätt att lära.
Översikt
Vad kallas aktivt lärande också? | Förfrågningsbaserat lärande |
Vad är meningen med aktivt lärande? | Eleverna är aktivt eller erfarenhetsmässigt involverade i lärandeprocessen |
Vilka är 3 aktiva lärandestrategier? | Tänk/Para/Dela, Jigsaw, Muddiest Point |
Innehållsförteckning
- Vad är aktivt lärande?
- Vad är skillnaden mellan passivt och aktivt lärande?
- Varför är aktivt lärande viktigt?
- Vilka är de tre strategierna för aktivt lärande?
- Hur blir man aktiva elever?
- Hur kan lärare främja aktivt lärande?
Vad är aktivt lärande?
Vad är aktivt lärande i ditt sinne? Jag garanterar att du har hört talas om aktivt lärande hundratals gånger tidigare, kanske från dina lärare, dina klasskamrater, dina handledare, dina föräldrar eller från internet. Vad sägs om frågebaserat lärande?
Visste du att aktivt lärande och frågebaserat lärande i grunden är samma sak? Båda metoderna innebär att eleverna är aktivt engagerade i kursmaterial, diskussioner och andra klassrumsaktiviteter. Detta tillvägagångssätt för lärande uppmuntrar elevernas deltagande och engagemang, vilket gör inlärningsupplevelsen mer meningsfull och effektiv.
Begreppet aktivt lärande definierades brett av Bonwell och Eison som "allt som innebär att elever gör saker och tänker på de saker de gör" (1991). I aktivt lärande engagerar eleverna sig i sitt lärande genom en process av observation, undersökning, upptäckt och skapande.
Vilka är de 5 exemplen på frågebaserat lärande? Exempel på frågebaserat lärande inkluderar naturvetenskapliga experiment, studiebesök, klassrumsdebatter, projekt och grupparbete.
⭐ Vad är projektbaserat lärande i klassrummet? För fler idéer, kolla in: Projektbaserat lärande – varför och hur man provar det 2023 (+ exempel och idéer)
Tips för bättre engagemang
Engagera dina elever
Starta meningsfull diskussion, få användbar feedback och utbilda dina elever. Registrera dig för att ta en gratis AhaSlides-mall
🚀 Ta gratis frågesport☁️
Vad är skillnaden mellan passivt och aktivt lärande?
Vad är aktivt lärande och passivt lärande?
Aktivt kontra passivt lärande: Vad är skillnaden? Här är svaret:
Vad är aktivt lärande | Vad är passivt lärande |
Behöver eleverna begrunda, diskutera, utmana och undersöka information. | Behöver elever att ta till sig, förkroppsliga, utvärdera och översätta information. |
Provocerar fram samtal och debatt | Startar aktivt lyssnande och uppmärksamma detaljer. |
Anses aktivera högre ordningstänkande | Hjälper eleverna att memorera kunskap. |
⭐ För fler idéer om att göra anteckningar, kolla in: 5 bästa anteckningsmetoderna på jobbet, uppdaterad 2023
Varför är aktivt lärande viktigt?
"Elever i kurser utan aktivt lärande hade 1.5 gånger större risk att misslyckas än elever med aktivt lärande." - Active Learning Study av Freeman et al. (2014)
Vad är nyttan med aktivt lärande? Istället för att sitta i klassen, lyssna på lärare och göra anteckningar som passivt lärande, kräver aktivt lärande att eleverna agerar mer i klassrummet för att ta till sig kunskap och omsätta den i praktiken.
Här är de sju skälen till varför aktivt lärande uppmuntras i utbildning:
1/ Hjälp eleverna att uppfylla lärandemålen
Genom att aktivt engagera sig i materialet är det mer sannolikt att eleverna förstår och behåller informationen de lär sig. Detta tillvägagångssätt säkerställer att eleverna inte bara memorerar fakta, utan verkligen förstår och internaliserar begreppen.
2/ Förbättra elevernas självkännedom
Aktivt lärande uppmuntrar eleverna att ta ansvar för sitt eget lärande. Genom aktiviteter som självvärdering, reflektion och kamratåterkoppling blir eleverna mer medvetna om sina styrkor, svagheter och områden för förbättring. Denna självmedvetenhet är en värdefull färdighet för alla elever som sträcker sig utanför klassrummet.
3/ Kräv elevförberedelser
Aktivt lärande innebär ofta förberedelser inför lektionerna. Detta kan inkludera läsning av material, titta på videor eller utföra forskning. Genom att komma till klassen med lite bakgrundskunskap är eleverna bättre rustade att aktivt delta i diskussioner och aktiviteter, vilket leder till effektivare lärandeupplevelser.
4/ Öka engagemanget
Aktiva inlärningsmetoder fångar elevernas uppmärksamhet och upprätthåller deras intresse. Oavsett om det är genom gruppdiskussioner, praktiska experiment eller studiebesök, håller dessa aktiviteter eleverna engagerade och motiverade att lära sig, vilket minskar sannolikheten för tristess och ointresse.
5/ Provocera kreativt tänkande
När de presenteras med verkliga problem eller scenarier, tvingas elever i aktiva inlärningsmiljöer att komma med innovativa lösningar och utforska olika perspektiv, vilket främjar en djupare förståelse av ämnet.
6/ Öka samarbetet
Många aktiva lärandeaktiviteter involverar grupparbete och samarbete, särskilt när det gäller högskoleutbildning. Eleverna lär sig att kommunicera effektivt, dela idéer och arbeta tillsammans för att uppnå ett gemensamt mål. Dessa färdigheter är avgörande för framgång i både akademiska och professionella miljöer.
7/ Förbered dig för yrkeslivet
Vad betyder aktivt lärande i yrkeslivet? I själva verket är de flesta arbetsplatser aktiva lärmiljöer där anställda förväntas söka information, uppdatera färdigheter, öva på självförvaltning och arbeta utan ständig övervakning. Att vara bekant med aktivt lärande sedan gymnasiet kan därför förbereda eleverna för att bättre möta sina yrkesliv i framtiden.
Vilka är de tre aktiva lärandestrategierna?
En aktiv inlärningsstrategi är väsentlig för att engagera eleverna i djupgående funderingar kring ämnet i din kurs. De vanligaste aktiva inlärningsmetoderna inkluderar Think/Pair/Share, Jigsaw och Muddiest Point.
Vad är metoden Think/Pair/Share?
Think-pair-share är en strategi för kollaborativ lärande där eleverna arbetar tillsammans för att lösa ett problem eller svara på en fråga. Denna strategi följer 3 steg:
- Tänk: Eleverna måste tänka individuellt om ett tilldelat ämne eller svara på en fråga.
- Par: Eleverna paras ihop med en partner och delar sina åsikter.
- Dela: Klassen samlas som en helhet. Varje elevpar delar med sig av en sammanfattning av sin diskussion eller nyckelpunkterna de kom fram till.
Vad är sticksågsmetoden?
Som en kooperativ inlärningsmetod uppmuntrar Jigsaw-metoden (först utvecklad av Elliot Aronson 1971) elever att arbeta i team och vara beroende av varandra för att få en helhetsförståelse av komplexa ämnen.
Hur fungerar det?
- Klassen är uppdelad i små grupper, där varje grupp består av elever som kommer att bli "experter" på ett visst underämne eller aspekt av huvudämnet.
- Efter expertgruppsdiskussionerna blandas eleverna om och placeras i nya grupper.
- I sticksågsgrupperna turas varje elev om att dela med sig av sin expertis om sitt underämne med sina kamrater.
Vad är Muddiest Point-metoden?
The Muddiest Point är en klassrumsbedömningsteknik (CAT) som ger eleverna möjligheter att specificera vad de är mest otydliga och förvirrade över, vilket är motsatsen till den tydligaste punkten där eleven förstår konceptet till fullo.
The Muddiest Point är mest lämplig för elever som alltid agerar tveksamma, blyga och generade i klassen. I slutet av en lektion eller inlärningsaktivitet kan eleverna Be om feedback och Skriv ner de lerigaste punkterna på ett papper eller en digital plattform. Detta kan göras anonymt för att uppmuntra till ärlighet och öppenhet.
Hur blir man aktiva elever?
För att bli en aktiv elev kan du prova några aktiva inlärningstekniker enligt följande:
- Anteckna huvudpunkterna med dina egna ord
- Sammanfatta det du läser
- Förklara vad du har lärt dig för någon annan, till exempel kamratundervisning eller gruppdiskussion.
- Ställ öppna frågor om materialet när du läser eller studerar
- Skapa flashcards med frågor på ena sidan och svar på den andra.
- För en dagbok där du skriver reflektioner över vad du har lärt dig.
- Skapa visuella tankekartor för att koppla samman nyckelbegrepp, idéer och relationer inom ett ämne.
- Utforska onlineplattformar, simuleringar och interaktiva verktyg relaterade till ditt ämne.
- Samarbeta med klasskamrater i gruppprojekt som kräver forskning, analys och presentation av resultat.
- Utmana dig själv att tänka kritiskt genom att ställa sokratiska frågor som "Varför?" och hur?" att fördjupa sig i materialet.
- Förvandla ditt lärande till ett spel genom att skapa frågesporter, utmaningar eller tävlingar som motiverar dig att utforska innehållet mer grundligt.
Hur kan lärare främja aktivt lärande?
Nyckeln till produktivt lärande är engagemang, särskilt när det gäller aktivt lärande. För lärare och pedagoger tar det tid och ansträngning att skapa en klass som upprätthåller elevernas starka fokus och engagemang.
Med AhaSlides, kan lärare enkelt uppnå detta mål genom interaktiva presentationer och aktiviteter. Så här kan lärare använda AhaSlides för att främja aktivt lärande:
- Interaktiva frågesporter och omröstningar
- Klassdiskussioner
- Omvänt klassrum
- Omedelbar feedback
- Anonyma frågor och svar
- Omedelbar dataanalys
Börja på några sekunder.
Få gratis mallar för din nästa klass. Registrera dig gratis och ta det du vill ha från mallbiblioteket!
🚀 Skaffa ett gratis konto
Ref: Graduate Program | NYU